I det ständiga projektet Minimera avfall har jag ett tag hållit på att försöka hitta vettigt alternativ till bomullspads. Ja, det går absolut att köpa ekologiska rättvisemärkta men det har också känts som att det borde gå att göra på nåt annat sätt. Väldigt länge har jag kört taktiken att bara snåla som fan med att ens köpa pads, vilket tyvärr lett till att min hy ballat ur. Den behöver tydligen det miscellära vattnet och min makeuprengöring swisch-swoschandes över facet. Och nu kommer det sorgliga att jag tyvärr började med att testa nåt slags loofah-variant? Ni vet den där lite riviga duschsvampen, fast i samma form som en pad. Nej men det var som att gnussa ansiktet med en klösbräda. I bästa fall. Dessutom kunde vätskan inte stanna särskilt bra i den, bara rann rakt igenom. Det sjuka är att jag i nåt slags obotlig optimism fick för mig att testa en annan variant av samma princip, fast besluten att få loofah att funka (inte minst pga asmr att säga), vilket såklart var samma sak och satte mig ännu mer på minus med miljön. Tur att jag till slut fattade att det bara behövdes en god frotté. Eller ja, lite mer finmaskig (?) än ditt badlakan men lite samma känsla ändå. Jag förstår att nån duktig jävel kanske tänker nu att det är väl bara att klippa cirklar ur en uttjänt handduk och zick-zacka kanterna men tro mig jag har varit igenom detta med tvättlappar till bebis. (Slarvade även med zick-zack på kanterna vilket ledde till frottesmul i tvättmaskinen ett år efteråt.) Det är något med själva väven ändå, man vill dels ha en viss följsamhet och den ska den inte suga upp för mkt men ändå mättas bra med produkt. Känslan mot huden är som att det blir en lätt exfoliering men aldrig rivigt. Jag köpte ett sexpack såna på en site för ekologiska städprodukter (mvh har program på SVT nu så får inte göra reklam för nån enskild), det finns säkert lite överallt om du kollar med din sökmotor. Men här kommer eventuellt den största skillnaden mot engångspads, och ursäkta att jag är såhär extremt praktisk nu men: att det är en så märklig känsla att man inte slänger den. Man ba.. går och lägger den i tvättkorgen. Där den riskerar att slukas av nåt påslakan. Så pass märkligt känns detta i kroppen att jag börjat ”slänga” dom i en såndär tvättpåse för bh:ar, och den har jag i badrummet. Så kastar jag in hela påsen i tvättmaskinen när det är dags för vittvätt, och ni som har småbarn vet att det är minst en gång per dygn. Sådär. Verkar det som nåt ni kan tänka er, eller är engångspadsen ngt oumbärligt?
