I torsdags vågade jag mig ut bland folk med Essa för första gången sedan förlossningen tror jag? Har försökt gå på nån grej innan men det har alltid slutat med t ex skrikpanik och att det känts enklare att stanna hemma. Men jag klagar inte, jag tycker det är rätt självklart när man har en bebis att det är hon som får sätta dagordningen. Men i torsdags kändes hon himla chill så vi begav oss till Millesgården för en grej som Elsa bjudit in till. Tydligen var det så att Josef Frank utöver sina tyger och möbler även höll på med akvarellmålning, och ett urval av dom målningarna (tillsammans med möbler och tyger såklart) finns nu att beskåda på Millesgården. Där hade jag för övrigt aldrig varit förut, så lyrrigt att få en guidad tur på min virgin ride. Upplägget var att vi först fick en visning av utställningen, sedan skulle vi skapa blombuketter inspirerade av Franks tyger. Jag fick såklart prestationsångest direkt och kände mig sämst i klassen. Med så här mycket fint var det i och för sig svårt att göra en riktigt ful bukett men jag kände att jag ändå höll på att faila totalt och fick typ stress-svettningar när jag stod där och sneglade på alla inredningstjejer som bara är helt effortlessly bra på sånt här. Och Essa då? Hon sov gott i "vagnen" (bilstolen+vagnunderredet eftersom hon somnade i bilen på väg dit) nästan hela tiden, sedan vaknade hon och jag fick amma i värsta Josef Frank-orgien. Blus och skor, Stella McCartney. Jeans, Acne. Och nu får nu hålla i er för här kommer en riktigt stark final i form av ett gruppfoto med alla våra alster, där jag ser ut som..ja som om jag vunnit Miss World och inte kan fatta det riktigt. Tack Elsa och Millesgården för detta superhäng!
