Så jag kom hem från LA för några dagar sen och har sedan dess typ suttit och gapat åt Svenska Akademin, fått glädjepanne över Beychella och som en överslagshandling för att hantera alla känslor fått för mig att måla om köksluckorna på torpet (mer om det strax). Men gällande Bey har jag inte så mycket att säga som jag skulle vilja för pga livet har jag bara sett delar av det väldigt upphackat men håller följande highlights närmast hjärtat: - att hon hade ett marching band på scen. Min favoritsort av alla ambulerande orkestrar. - att alla kläder var custom Balmain och att jag genom Olivier Rousteing fick lära mig att jag tydligen kunde älska en sån här outfit, det mest otippade för mig är dom skimrande bootsen och jag älskade särskilt dom. - den bästa outfiten enligt mig var dock (även det lite otippat men) lackiga bodyn (samt ..dunjackan?) med knähöga stövlar. Gör sig extra bra mot den röda dimman. Blir man inte även lite pepp på att ha sådär freakishly långt hår så det blir mer som ett klädersplagg än en frisyr? Jag blir. - hur Destinys Child-återföreningen började med Lose my breath, lite förbisedd och en av mina absoluta favoriter, sedan mynnade ut i en sjukt underbar avslutning på Say my name som fick nästan som en helt ny melodi. Och hur DEN i sin tur gick över i Soldier, som är min absoluta favorit med DC, alla som inte håller med vet inte sitt eget bästa musikmässigt (men kanske har ni svårt att koncentrera er på låten då hon har seriösa problem med sin bh så hon drar som fasen för att undvika nipslip). - BLÅSET i Drunk in love!!! - backdropen på Drunk in love även, en solförmörkelse typ? Bör väl även nämnas, för er som missat, att hon gjorde entré i full drottningmundering: Har ni några favoritögonblick? Och om ni har det kanske ni även kan dela en bra länk på hela konserten till en nattsurfande mamma så jag kan se hela? Tack på förhand.
